2006
Arbetet med E-verktyget för tillgänglighetsarbete i kommuner och landsting började med att en styrgrupp bildades med Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms kommun, Landstinget Västmanland och Handikappförbunden.
En arbetsgrupp startade också med representanter för kommunerna Lund, Umeå, Göteborg, Stockholm och Västerås samt Landstinget i Uppsala och självklart även Handikappförbunden.
Med stöd i den lagstiftning som kommuner och landsting har att följa noterades 20 indikatorer på att det pågår ett tillgänglighetsarbete. Dessa testades i 9 kommuner, allt ifrån norr till söder, storstad – landsbygd, gammal och ny såväl när det gäller bebyggelse som organisation, (Göteborg, Tidaholm, Lomma, Kiruna, Nykvarn, Hudiksvall, Halmstad, Mellerud och Västerås).
Samtal med såväl politiker som tjänstemän av olika slag i de nio kommunerna gav det gemensamma intrycket att ”de föreslagna indikatorerna upplevdes kunna fungera som begrepp”.
Att begreppen fungerade i kommuner med varierande storlek och varierande geografiska läge antogs tyda på att begreppen fungerar för alla typer av kommuner.
Rapporten ”Indikatorer och mått på tillgänglighetsarbetet i kommunerna – utvärdering av planerade indikatorområden” finns på Handisams webbplats
2007
De 20 indikatorområdena som testades 2006 bearbetades till 8 betydligt mer överblickbara områden.
Utifrån indikatorområdena och kvalitetsmått på dessa utvecklades ett webbaserat e-verktyg till stöd för tillgänglighetsarbetet i kommuner och landsting.
Hösten 2007 provade 23 kommuner och 2 landsting att använda e-verktyget. Resultatet blev mycket positivt. Över 90 konstruktiva synpunkter lämnades på hur e-verktyget kunde utvecklas.
2008
E-verktyget har utvecklats med hjälp av inkomna synpunkter och erbjuds nu till Sveriges alla kommuner och landsting.
Indikatorområdena
Indikatorområdena är grunden för e-verktyget och den gemensamma plattformen för allt tillgänglighetsarbete i kommuner och landsting.
Policy kallas ibland principer, riktlinjer, politik, handlingsplan eller inriktning
Ansvar
- Ansvar för att genomföra tillgänglighetsarbetet
- Ansvar för att stödja eller driva på de som har ett genomförandeansvar
Samverkan
- Användarinflytande – sker innan något görs
- Felanmälan – rutiner för medborgarna att påtala bristande tillgänglighet – sker efter
Upphandling/inköp
Allt som används har någon gång köpts in eller upphandlats
Fysisk miljö
- Inventering och identifiering av hinder
- Borttagande av hinder
- Förvaltning, drift och ombyggnad inklusive passa-på-åtgärder
- Översiktsplaner och detaljplaner
Information/kommunikation
- Webbutveckling – vägledningen för 24-timmarswebben
- Beslut till enskilda medborgarna
- Möten med medborgarna
- Besöksinformation om tillgänglighet – mått viktiga för personer med funktionsnedsättning –> GIS –> besöksinformation
Arbetsgivare
- Rekrytering
- Personalutbildning
- Arbetsmiljöarbete
Budget
- för borttagande av hinder som annars inte tas bort inom rimlig tid –> aktuell förvaltning
- för det stödjande/pådrivande ansvaret –> aktuell förvaltning
Vad ska redovisas - kvalitetsmåtten?
Men vad ska redovisas under indikatorområdena?
Först visar de deltagande kommunerna och landstingen att det pågår ett tillgänglighetsarbete - nivå 1.
Sedan visar man med vilken kvalitet som arbetet bedrivs. Detta redovisas med mått (andel inventerade, identifierade och bottagna hinder) eller fördjupningsfrågor som
1) svarar på arbetets status (dvs vilken tyngd arbetet har i den egna organisationen),
2) om det finns med i verksamhetsplaneringen och budgeten,
3) om innehållet stödjer funktionshindersperspektivet och ansvars- och finansieringsprincipen
och slutligen
4) om tillgänglighetsarbetet följs upp och utvärderas.
Funktionshindersperspektivet
En av två tunga huvudprinciper i den nationella handlingsplanen.
Funktionshindersperspektivet innebär att man i all planering och genomförande utgår ifrån att människor har olika förutsättningar. Med generella lösningar ska produkter, tjänster och miljöer utformas så att de kan användas av alla. När de generella lösningarna inte räcker till måste kompletterande särlösningar skapas.
Hinder mot delaktighet ska identifieras och tas bort men om det inte är möjligt skapar man i stället det stöd, de särlösningar som behövs för att delaktighet för alla ska bli möjlig.
Särlösningar är alltså ett komplement om tillgängligheten och användbarheten inte går att lösa med de generella lösningarna.
Ansvars- och finansieringsprincipen
Varje samhällsaktör ska utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig och användbar för alla medborgare
Kostnaderna för tillgänglighetsskapande åtgärder ska finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten
E-verktyget erbjuder ett flertal saker
E-verktyget erbjuder bland annat en checklista eller en plattform att arbeta utifrån, goda exempel och jämförelser både med andra och med sig själv över tiden.
Bild av hur den egna kommunen eller landstinget ligger till
Vill man få en bild av hur man ligger till kan man börja titta på de frågor som finns om varje indikatorområde. Frågorna är uppdelade på två nivåer – först redovisar man om man har en plan/rutiner/metod för samverkan, upphandling etcetera. Sedan på nivå 2 när de togs fram, om de är politiskt antagna eller om de är utvärderade.
När man svarat på frågor om sitt eget arbete och kanske också letat fram ens egna dokument som handlar om detta kan man välja att publicera allt eller delar av det. Det är ju så att om E-verktyget ska fungera, om det ska kunna sprida exempel - så måste det ju finnas exempel att sprida. Så håll inte på ert arbete, det är bra nog att läggas ut! Om ni inte kan svara ja eller bifoga dokument på precis allt så visar man ändå genom att ha börjat, att man har en ambition och att man är på gång.
Goda exempel
När man har besvarat frågorna och sett att man inte har allt som efterfrågas, att man kanske saknar metoder för hur man gör en tillgänglig webbsida eller för hur man rekryterar så att man beaktar personer med funktionsnedsättningar. Då kan man nyttja en annan av E-verktyget tjänster, att se andras exempel. Det kan ju vara en bra början på att få kunskap och idéer om hur man själv kan göra.
Fler goda exempel hittar man genom att klicka i högermarginalen under respektive indikatorområde.
Sök efter dokument
Då man vet vilken indikatorområde som man vill ha dokument om söker man helt enkelt på Dokument och i det här fallet Information och kommunikation. Då får man upp de dokument som olika kommuner lagt ut.
Jämför med andra
Den enklaste överblick och jämförelse man kan få är att under ”Visa statistik” klicka på ”Jämförelser” och sedan på ”Visa”-knappen. Då visas hur många frågor respektive kommun/landsting har svarat på. Dock, det är ju inte så, att bara för att man har svarat på många frågor så har man kommit långt, men det visar på en medvetenhet och en ambition. Genom att klicka på kommun/landsting så kommer man direkt till översikten på den kommunen/landstinget.
Jämförelserna går att bryta ner och göra på en kanske mer passande nivåer.
En mer detaljerad jämförelse
En mer detaljerad jämförelse mellan sin egen och andra kommuner kan göras på olika sätt.
Man kan välja att jämföra sig med kommuner inom sin egen kommungrupp och att jämföra sig inom olika indikatorområden.
När man jämför sig inom ett indikatorområde så är det en jämförelse som visar hur man ligger till i förhållande till genomsnittet. Och det är då genomsnittet av hur kommunerna/landstingen svarat på de olika frågorna inom indikatorområdet.
Denna sökmöjlighet gör också att man kan se om det är eventuella skillnader mellan kommungrupperna. För SKL och Handisam som arbetar med stöd till kommunerna/landstingen är det viktigt att kunna se detta för att kunna anpassa stödet till de som behöver det bäst.
Det går också att jämföra sitt eget arbete mellan olika år. Att se hur man utvecklar sig över tid. Det är så klart bra för sin egen del och i kommunikationen med andra.
Utse ansvarig
När kommunen/landstinget bestämt att man vill använda e-verktyget för tillgänglighetsarbete bör man också bestämma vem som ska ansvara för hanteringen av e-verktyget.
När det är gjort skickas uppgifterna till soren@handisam.se eller till ola@handisam.se så läggs den personen in som publicerare och med automatik skickas ett e-postmeddelande med lösenord till den personens e-postadress. Att få publiceringsrättigheter innebär att man kan lägga in uppgifter, spara dem utan att publicera och att publicera.
Den som har publiceringsrättigheter kan ge andra i sin organisation publiceringsrättigheter eller remissrättigheter. Att ge en annan person publiceringsrättigheter innebär att denne får samma rättigheter som man har själv. Att ge någon remissbehörighet innebär att denne kan titta på alla frågor och det som är sparat men ännu inte publicerat.
Som ett alternativ till att ge remissbehörighet för att diskutera innehållet innan publicering går det att markera, kopiera och klistra in i ett e-postmeddelande som sedan skickas till de man önskar synpunkter från.
Vi har hittills sett två framgångsrika sätt att arbeta med e-verktyget. Det ena är att man bildar en grupp av de ansvariga på respektive förvaltning/indikatorområdena. E-verktyget blir då den plattform det är tänkt att vara. Gruppen kommer då i samråd överens om vad den som har publiceringsansvaret ska publicera.
Det andra sättet, som kanske mer passar mindre kommuner är att den som har det stödjande och samordnande ansvaret likt en spindel i nätet samlar på sig kunskapen om den egna organisationens sätt att arbeta med tillgänglighet.
I båda fallen har man en tät dialog med funktonshindersorganisationerna via tex kommunens/landstingets funktionshindersråd/tillgänglighetsråd.
Informera om kontaktperson – skapa nätverk
Den som är publicerare kan lägga in kontaktuppgifter för sin kommun eller sitt landsting.
De kontaktuppgifter du fyller i kommer att visas. Fyller du inte i några uppgifter kommer inte uppgifterna att visas.
Genom att redovisa vem som står bakom uppgifterna underlättas möjligheterna till kontakt mellan de som arbetar med tillgänglighet. Är jag till exempel en upphandlare så kan jag genom kontaktpersonen få en ingång för att hitta rätt personer att samverka med för att utveckla tillgängliga upphandlingar.
Träffar med yrkesnätverk har diskuterats. Det innebär till exempel att informatörer träffas och diskuterar sådant som är intressant för utvecklingen av deras arbete och i detta ingår att också se hur tillgängligheten klaras ut. Ett annat exempel är att inköpare/upphandlare träffas och diskuterar sådant som är intressant i samband med inköp och upphandling men också hur man ställer krav på tillgänglighet.
Visa upp för medborgarna
Under arbetet med e-verktyget har starka önskemål kommit fram om att man vill visa sitt arbete på den egna webbplatsen. Därför erbjuder e-verktyget två möjligheter – dels en möjlighet att presentera den egna översikten som en del i den egna webbplatsen dels en möjlighet att med en banner visa att kommunen/landstinget arbetar med e-verktyget. Bannern är klickbar och gör att man kommer direkt till den egna översikten.
För den som är inloggad visas – under rubriken ”Exponering” i menyn till vänster – en text om hur man bär sig åt. Här finns också html-kod som webbansvariga bara behöver kopiera och klistra in för att det ska fungera.
När det gäller Banner så finns det dels en smal dels en bred.
Olika roller
Men det som visas upp, är det säkert att det är så det är i verkligheten? Ett viktigt steg i E-verktyget är därför kvalitetsgranskningen.
Hur kan vi vara säkra på att det som läggs in i e-verktyget stämmer med verkligheten – hur kan uppgifterna kvalitetssäkras?
Självklart försöker ju de tjänstemän som har till uppgift att redovisa sin kommuns eller sitt landstings tillgänglighetsarbete att bara skriva det som är sant men lite till mans kan vi nog medge att vi alla vill visa upp oss från vår bästa sida och det gäller även kommuner och landsting. Detta trots uppföljning och utvärdering.
Därför behövs funktionshindersorganisationerna – de arbetar i e-verktyget från samma plattform som tjänstemännen och är det något som inte stämmer så uppstår förhoppningsvis en dialog som gör att man blir överens om det som ska redovisas.
Sedan ska vi inte heller underskatta lokalpressens makt att med hjälp av medborgarna få rättelse i det som inte stämmer.
Slutligen har vi revisorerna som i sin kontroll av att skattepengarna använts till det som står i verksamhetsplanen och budgeten också kan använda samma plattform.
E-verktyget rymmer mer och kan utvecklas ännu mer. Man kan säga att Handisam och SKL sköter motorn men det är kommunerna och landstingen som styr vart vi ska komma.
Kom ihåg
1) Tillgänglighetsarbete är en del av det vardagliga arbetet
2) E-verktyget är en gemensam plattform för alla kommuner och landsting
- som ger struktur åt tillgänglighetsarbetet
- en utgångspunkt för dialogen med funktionshindersorganisationerna
3) Åtta indikatorområden
4) Visa vad ni är bra på – vänta inte – det går att ändra
5) E-verktyget sparar resurser då man inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Bjud på det ni själva redan gjort och det som ni gör så kan ni med gott samvete stjäla idéerna som andra redovisat
6) Med e-verktyget är det lätt att dokumentera sitt kommunens/landstingets egna arbetssätt och hur långt man kommit
7) Genom att använda e-verktyget visar man också sina medborgare hur man arbetar med tillgänglighet och man bjuder in till dialog och utvecklar därmed demokratin
8) Jämför med andra och med er själva över tiden