Gruppen bestod av ca 15 personer.
Hur får vi privata fastighetsägare med på banan?
På vilka sätt kan vi förbättra kommunernas tillsynsarbete när det gäller tillgänglighet?
Jönköping söker ett gott exempel. De har informerat men hur får man privata fast.ägare att verkligen göra något?
Stockholm har informerat via tillgänglighetsprojekt, en inventeringsguide har bifogats. De har även jobbat med St Julian-priset. Stockholm har 1 ½ tjänst för inventering och uppföljning gällande tillgängighetsguiden "entré stockholm". Den startades innan HIN-paragrafen kom så den inventeringen är inte ihopkopplat med inventeringen av enkelt avhjälpta hinder-förelägganden, även om det blir många sådana diskussioner vid inventeringen. Inventeringsguiden som tillgänglighetsprojektet tagit fram heter "32 tips som ökar tillgängligheten i din butik".
Diskussionen gick över till hur man praktiskt ska lösa alla butiksentréer som har 1-2 trappsteg in. Västerås nämnde Viking Lines förslag som godkändes, men som sedan fick nedslag av VHS (handikapporg. i Västerås). En lösning var att i första hand montera ledstänger på båda sidor av trappan, så att merparten med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig in.
Västerås har fått med fast.ägaren Klövern att installera dörrautomatik till 2010.
Ystad har tagit en rundvandring med Köpmannaföreningen m fl. Tycker det är svårt att nå ut. Det gäller att bjuda in sig själv till deras träffar, att ordna egna träffar har gett dålig uppslutning.
Lund har en policy framtagen för just entréer med trappsteg. Denna ska läggas ut på nätet så att alla kan ta del av informationen. Om det finns plats för en ramp så ska det göras en utåtgående. Eller höja trottoaren. Inget hände. Man fick sedan pengar för att projektanställa en person som besöker alla publika lokaler för att inventera, fotografera, och få igång arbetet. Ett brev skrivs till fas.ägare med notering att om ingen åtgärd vidtas lämnas ärendet vidare till byggnadsnämnden. I samband med brevet skickas även en information om enkelt avhjälpta hinder med.
Västerås arbetar likt Lund.
Ett annan nödlösning gällande entré: Om det är trappsteg så ska det finnas ringklocka så att man i alla fall kan få kontakt med personal inifrån. Ibland finns lös ramp som personalen kan lägga dit så att besökare kan ta sig in.
Sammanfattning:
Förslag på arbetssätt:
”Föreläggande” – krav på åtgärd.
”Morot” – belöna åtgärd
Fördel i konkurrens – visa att åtgärderna ger fler besökare
Lyfta frågan i media – visa att åtgärder görs hos andra fast.ägare.
Ett ”föreläggande” är det enda som hjälper, samt bjuda in sig själv till bl a frukostmöten hos fast.ägarna för att trycka på åtgärder. Först inventering, sedan brevutskick.
Resurser krävs för att man ska kunna göra en ordentlig inventering av privata fast.ägare. Bra om det är någon med kunskap om vad som behöver göras. Fast.ägaren har inte denna kunskap.
Mycket fokus har lagts på de dyra åtgärderna, såsom utvändig ramp. Många enkla avhjälpta hinder kan åtgärdas utan större kostnad, såsom trappmarkering, kontrastmarkering, ledstänger mm.
Många kommuner arbetar olika. Skulle vara bra med samlat arbetssätt – kräver en samordnare på nationell nivå. SKL eller Handisam? Dessutom skulle det hjälpa de kommuner som ej kommit så långt i arbetet att få förslag på åtgärder, kanske även där en samordnare, eller standardisera åtgärder för bl a entréer mm.
Bra sätt att samverka med handikapporganisationerna?
Jönköping: Anställde projektledare för att åtgärda kommunägda fastigheter. Har tagit in Handikappolitiska programmets arbetgrupp i ”enkelt avhjälpta hinder”. Träffas 2 ggr/år. Gruppen har antagit namnet ”Tillgänglighetsgrupp” och fokuserar sig på arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Gruppen består av kommunens samtliga förvaltningar, tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, handikapporganisationer. Här sker en dialog mellan berörda parter, redovisning av pågående och kommande arbete. Tanken är att gruppen fortsätter med tillgänglighetsarbetet när enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade.
I Jönköping finns även ett Brukarråd, som arbetar ungefär likadant som Tillgänglighetsgruppen, men som även tar upp översiktliga tillgänglighetsfrågor.
Vid ny- och ombyggnation gällande Jönköping kommuns egna fastigheter bjuds representanter från handikapporganisationer in i utrednings- och projekteringsskedet.
Lund: Handikapprådet har utsatt representanter. Man informerar aktivt vad som händer. På pappret ser det bra ut, men i verkligheten är det lite svårt. Det är lätt att representanten bara ser till sitt eget funktionshinder.
Stockholm: Har krav på att det ska vara tillgängligt i färdig byggnad för att få slutbevis. Finns flera handikappråd kopplat till olika förvaltningar.
Tranemo: Har svårt att hitta representanter då det ej finns någon förening eller något handikappråd.
Sammanfattning:
Viktigt med dialog! Det finns olika förslag/arbetssätt på hur man arbetar. Viktigt att även få med representanter vid nybyggnation.
Det finns i gruppen även en viss oro för framtiden. Idag är medlemmar i föreningar/organisationer äldre personer. Hur blir det i framtiden? Kommer de yngre engagera sig?
Gruppens resultat är nedskrivna av David Davidsson, Jönköpings kommun