Gruppen bestod av 10 personer.
Här följer gruppens minnesanteckningar.
Vid temadiskussionen utbyttes erfarenheter och synpunkter. Temadiskussionen kom att bli både specifik och generell beträffande utformningen av den fysiska miljön inomhus för att säkerställa krav på tillgänglighet.
Fråga om checklista för att säkerställa att krav på tillgänglighet uppfylls togs upp. Handisam har en lista för detta. En bildbank med goda exempel på fysiska utföranden efterlystes också. Boverkets bok Enklare utan hinder fyller delvis en sådan funktion.
Utformning av ledstråk diskuterades. Ledstråk inne i lokaler kräver stor omsorg, även beträffande det konstnärliga uttrycket. Samverkan med konstnärer kan därför behövas. Båtlist 25 mm kan nyttjas som ledstråk. Ledstråk skall dels ha ljushetskontrast, dels vara taktilt.
Gällande utemiljön anfördes att gatsten är besvärligt för många att gå på.
Fråga togs upp huruvida ny terminologi i kommande PBL, avseende att begreppet ”våningsplan” utgår och nytt begrepp ”våning” inträder, kan komma att få konsekvenser för reglerna om tillgänglighet, hisskrav mm.
Diskussion fördes om hur krav i olika tiders byggregler växlat, gällande krav på utformning av sovplats i entréplan och krav på avskiljbar del för matlagning. Användbarheten av köksö för matlagning inbegriper planering av vatten intill.
Planering av handikapplatser på arenor togs upp och vilken omfattning som krävs. Arenor behöver inte till alla delar vara tillgängliga.
Planering av teleslinga togs upp och att BBR endast anger samlingssal och receptioner som exempel där detta skall finnas.
För lokaler gäller inte bara tillgänglighet, utan även frångänglighet i händelse av brand. Avskiljt vilplan kan tjäna som säker flyktplats. Här skall även installation för att etablera kontakt finnas. Skyltning och även vägledande kontrastmarkering för utrymning är av stor betydelse, speciellt hur man skall ta sig med rullstol. Brandkonsulten har här ett stort ansvar.
Diskussion fördes om hissar i skolor, som ibland endast kan nyttjas med särskilt tilldelad nyckel vid behov, för att förhindra okynnesanvändning i felaktigt syfte.
Problem i skolor kan även vara att elever sparkar sönder armbågskontakter för dörröppnare. Armbågskontakter har därför ibland byggts in. Ett annat alternativ kan vara sparköppnare på dörrar.
Frågan om lösningar i kulturbyggnader togs upp, där särskilda krav på varsamhet krävs på lösningar för tillgänglighet. Ett sådant exempel är Läckö slott.
Fråga om kontrastmarkering i trappor togs upp. Enligt råd i BBR bör nedersta och översta steget kontrastmarkeras. Detta hindrar inte att varje trappnos markeras. Markeringarna får dock inte ge ett virrigt synintryck, vilket skulle bli fallet med prickar på varje trappsteg. Markering med 5 cm bredd förespråkas. Markering med prickar med diameter 5 cm och med 3 cm mellanrum så nära trappnosen (2 cm från kanten) som möjligt förespråkas. Prickars centrummått och avstånd till trappnosen är även praktiskt betingat för urfräsning. Trappor med få steg eller oregelbundna steg rekommenderas ha markering på varje steg.
Tidigare felaktigt genomförda växlingar av mörka och ljusa ytor vid trappor bör korrigeras så att endast översta steget markeras, ej golvet innanför. Adderas olika epokers skilda markeringar kan detta förvirra, vilket innebär stor snubbelrisk, vilket blev följden vid ett verkligt exempel. Det är viktigt att markeringarna görs på ett entydigt och logiskt sätt.
Även markering av sättsteg kan beaktas, då dessa syns mest då man går uppför trappan.
Orienterbarhet är viktigt för alla grupper oavsett funktionsnedsättning.
Balansstöd bör finnas i tillgängligt duschutrymme enligt BBR.
Frågan om hur handikapporganisationer kan påverka utformningen vid nyproduktion av offentliga byggnader togs upp. Information till sådan organisation bör ges så att de kan lämna synpunkter innan bygglovhandläggaren slutfört sitt arbete. Handikapprådet måste ges möjlighet att lämna synpunkter i så god tid så att det finns möjlighet att påverka.
Enligt praktiska erfarenheter sker missar på byggarbetsplatser när föreskrifter och instruktioner inte lästs tillräckligt noga, som exempel gällande när dörröppnare skall installeras. Krav på begriplig skyltning måste också tillgodoses så att besökare lätt hittar exempelvis toaletterna. Problem uppstår lätt då tillgänglighetskonsulter inte ges möjlighet att vara delaktiga i hela processen.
Mer funktionshinderkunskap erfordras generellt sett i samhället.